Blir det turkiska svärsöner i framtiden?

Åh, vad hon gillar turkarna, Stella! Inte konstigt dock, med tanke på hur fantastiska de är mot henne (och alla andra barn).  De kommer fram och gullar. Lattjar, skrattar, flirtar. Och Stella, hon flirtar tillbaka. Hon skrattar och sen ler hon nästan lite generat, lite förläget sådär. Som en 16-åring som får den uppmärksamhet hon innerst inne vill ha, men inte vågar erkänna för någon. Så servitörerna och försäljarna tycker det är jätteroligt, och tar upp henne och bär iväg med henne, och visar fiskar i akvarium, andra små barn, levande sköldpaddor och leksaker, eller till och med sätter henne på bordet hos sällskapet några bord bort. Stella älskar uppmärksamheten, och själv är jag positivt överrskad av hur supertrevliga turkarna är. Visst handlar servicekänsla om arbete, men då gör de sitt arbete väldigt bra.

Stella har ju det där med långa, mörka, män med sig redan från födseln med tanken på hennes pappas utseende, men nog har känslan för de långa och mörkhåriga männen fått sig en extra boost här. Så om vi någon dag får en svärson i Turkiet, så ska vi nog inte vara alltför förvånade. :-)

Hamam är ju inte fel

Åh, vilken härlig dag vi haft idag! I ett något mulet Side så tog vi en långpromenad och kollade in omgivningarna med den riktigt långa och fina stranden. Efter en tuff beachvolleymatch där jag och storebror ansåg oss oerhört starka och dominanta, men föll på slutet (eh... när vi började räkna poäng) hängde vi lite vid poolen. Sen kände vi att vi ville mjuka upp våra stela muskler, så vi begav oss iväg till ett Hamam - ett turkiskt bad. Där blev det bastu, rejäl peeling, skum-helkroppsmassage och ryggmassage. Ujuj vad nice! Nästan så jag hoppas på fler molniga dagar.... Eller näe, imorgon ska det också vara lite sämre men sen hoppas vi på strålande sol. Även om det är rätt skönt för de små när det inte är helt gassande dock!


Utan mössa...

Stella har sedan några veckor kommit på att hon kan ta av sig mössan, så det gör hon gång på gång på gång på gång. Så det är tur att man kan överlista henne genom att använda huvtröjor... Det blir så mycket svårare då, för attt inte säga omöjligt.


Sover som en liten prinsessa på en tron, med snuttis nära och händerna på bågen i vagnen. Hur söt får man bli!?

En dag med Stella, 10 månader

Såhär ser våra dagar ut nuförtiden. Såklart med lite skillnader i tider... men på det stora hela.

06.00
Stella vaknar till och gnäller lite. Vi går upp och gör lite välling som hon får i sängen. Stella äter och somnar om efter 50-200 ml. Detta märker vi inte, för vi går och lägger oss direkt vi levererat vällingen.

08.30 Stella vaknar för morgon.

Gosar i sängen. Går inte upp förrän det är dags för frukost.

09.30 Stella får frukost - en portion gröt och lite fruktpuré.

Leker en massa, först på badrummet så jag kan duscha, sedan mest i hennes rum. Spelar musik. Kryper omkring och utforskar världen. Jag småplockar lite, så gott det går med en virvelvind runt benen som motarbetar det mesta jag gör i plock-avseendet.

10.50 Stella får lite mellanmål, som lite banan. Oftast ammar hon dock.

11.00 Stella somnar. Jag fastnar vid datorn, bloggar, mailar och uppdaterar mig lite samtidigt som jag får mitt förmiddagskaffe. Eller så tar jag en promenad.

12.15 Stella vaknar.

Vi gör någon utflykt, eller får besök av någon. Kvalitetstid! Något annat än hänga-hemma-själva här är nödvändigt, om hon ska hålla sig nöjd och glad... och jag med. :-)

13.00 Stella käkar lunch, och äter mellan en halv och en burk mat.

Samma som innan, eftersom lunchen ofta intas någon annanstans än hemma.

15.00 Stella käkar mellis. Banan, yoghurt eller gröt om hon inte fått i sig så mycket till lunch.

15.30 Stella somnar, oftast i vagnen under promenad. 

16.15 Stella vaknar.

Går och handlar, förbereder lite mat inför kvällen, plockar hemma, leker, går och gungar.

17.30 Stella käkar kvällsmat, mellan en halv och en burk.

Henke kommer hem och då blir det high life, medan jag fixar mat eller plockar med något annat jag inte hunnit under dagen. Eller så kraschlandar jag i soffan om dagen varit av det intensivare slaget...

19.30 Stella får på sig pyjamas, och äter sedan välling och myser i soffan med någon av oss. Sedan blir det  tandborstning innan det är dags för godnattsaga, som vi läser i hennes rum.

19.45 Stella läggs ned i sin säng med det som är kvar av vällingen. Äter så mycket hon vill - ibland inget, ibland allt, innan hon somnar själv.
 
Vuxentid!

Stella åker lite bobbycar


En liten schimpans

Nej, Stellis har inte fått babianrumpa igen (tack och lov). Nu är det hennes kroppsspråk som blivit schimpanslikt istället. Hon sätter i händer och fötter i backen, och höjer upp rumpan så hon hamnar i en riktig bebisyoga-position. Och ibland, när hon vill vara riktigt avancerat, så börjar hon gå framåt på detta sätt också. Det ser hysteriskt roligt ut! Jag har dock inte lyckats fånga det på bild än.

Förebilden kan förresten vara inte bara schimpansen, utan även storkusin Arvid...




En sovning om dagen är en för lite

Stort Tack för alla kloka ord kring mina funderingar om Stellas dagssömn. Igår vaknade Stella runt 9 som vanligt. Vi stretchade hennes dagssovning till 12 och hon sov i nära 1½ timme. Vi försökte få henne att somna en kortis på eftermiddagen, men hon vägrade. Och eftersom Somna med gråt/skrik inte är något vi utövar här så lät vi henne vara vaken. Runt 17 gick hon in i väggen, och det var två jobbiga timmar jag hade hemma med henne själv, då H var på fotboll. Jag fick ta till småknep som Teletubbies på Youtube mm för att hitta aktiviteter som skulle hålla henne nöjd. Klockan 19 somnade hon för natten utan minsta protest. Så det var ju skönt, till skillnad från senaste 4 dagarnas halv 9-9. Och så sov hon till halv 9 imorse (dock med välling 04, vilket är bra mycket tidigare än vanligt). Men näe... de där timmarna innan läggning var inte roliga för Stellis, som var lättretlig och bröt ihop för minsta lilla. Man verkligen såg hur trött hon var. Det kändes nästan som barnmisshandel att hålla henne vaken. Så idag får det bli en eftermiddagssovning lite senare, kanske runt 4, med väckning efter max 20 minuter.

Bilder från fredagens utflykt

I fredags var ju jag och Carro med våra småtjejer på Djurgården. Vi tog en riktigt lång promenad, åt gott på Rosendals trädgårdscafé, och sedan myste vi i trädgården där. Det var så otroligt härligt! Våra små stadstjejer gillade gräsläget skarpt.



Stella hittade löv i gräset, och tog sig en mumsbit.



Sen använde hon vagnen som gåstol, och det funkade ju utmärkt. Att prutta med tungan är en riktig favorit!



Carro lapade lite sol... och fick sällskap av två små tjejer. Ingen vila där inte! Fast förmodligen desto mysigare...



Stella tyckte tulpanen var jättefin.



Såna här härliga dagar önskar man att föräldraledigheten - och våren - skulle vara för evigt..!

Inte tumsugare, men tåsugare

Näe, hon suger ju inte på tummen längre.... Men att suga på tån, det är fortfarande mysigt, tycker Stella.



Dagens utflykt

En ganska talande bild för dagens utflykt. Stella gillade kundvagnsläget i 1½ timme... och sen var hon rätt less på det i en halvtimme och fick mutas med roliga saker som skohorn och plastlådor. Jag och C hade iallfall mycket mysigt och gjorde en massa bra inköp.


Heeeej, kompis - ska du sova hela utflykten eller? (Svaret är ja, haha)

Ego

Vi drar inte riktigt åt samma håll gällande min träning, jag och Stella. Det blev ju inte som tänkt igår. Och idag tänkte jag gå till Hornstull för CorePuls - härligt måndagspass, där det förra veckan var helt tomt på barnpassningen så Stella fick 100% uppmärksamhet, vilket ju känns bra i mammahjärtat. Men... Inte förrän NU - 11.15 - somnar Stella. Inte halv 10.30 som hon brukar. Vad har hänt? Vill hon gå mot en sovning om dagen tro?

Och iallafall så innebär det att hon i sånt fall inte lär hinna sova klart innan passet börjar klockan 12. Så... ska jag träna måste jag dra upp henne efter att hon bara sovit en dryg halvtimme (fast hon sover iallafall i vagnen, så hon kan sova på vägen dit). Tillräckligt för att ha bra humör fram tills eftermiddagssovningen, men ändå.

Som att det inte är tillräckligt ego redan, att vara hemma föräldraledig men att lämna sitt barn på gymmets barnpassning för att kunna träna. Sen ska man göra det på bekostnad av hennes rytm också. Hm.

Fast idag gör jag nog ett försök. Hon får vakna lite tidigare. Så får det bli. Ego = jag.

En liten bokmal

Efter måååånga månader då intresset för böcker mest handlade om att tugga på dem, så har vår lilla tjej sedan ett tag fått upp bokintresset på riktigt. Hon tittar nyfiket på bilderna, bläddrar fram och tillbaka, och är en riktig liten bokmal. I sitt rum drar hon ner alla böcker från bokhyllan och sitter där mitt i virrvarret och bara myser. Ett bra intresse!



Stella vann...

För en stund sedan skulle vi lämnat Stella med bästaste Mackan & Lotta en stund, för att kunna ta en joggingtur ihop för första gången på länge. Men.... sen kände jag mig så otroligt trött, så även om jag var springsugen så kände jag att behovet att sova en timme var så mycket större. Så jag stannade hemma (med en del ångest) och såg fram emot lite eftermiddagsvila med min sessa.

Och vad händer. Jo, hon har helt bestämt sig för att inte sova. Totalvägran, oavsett metod - i säng, i vagn, med mig... Efter en timmes idoga försök så har jag gett upp, och nu leker Stella glatt och ser piggare ut än någonsin. Suck. Så mycket för den vilan. Inte kan hon leka med nåt lite lugnt heller, utan det är leken "krypa så fort som möjligt till kontakterna och peta" som gäller. Så knappt soffläge för mig med andra ord... Suck. Fast jag får väl se alla turer till hallens elkontakt som intervaller istället kanske.

Igen joggingtur. Ingen sömn. Loose-loose! Men Stella är nöjd iallafall...


Se och lär

Stella tar fjärrkontrollen. Men det stannar inte där. Hon tar den, sen trycker hon lite och siktar på TV-n. Haha. Snacka om att apa efter.


Hon ser dock något förvånad ut när inget händer... För än har hon inte lärt sig att se skillnad på ljud-, dator- och TV-fjärrkontroll. :-)

Ännu en härlig dag

Fullspäckade dagar med riktigt trevligt sällskap, det är det bästa det, tycker både jag och Stella. Idag kom Sandra och Alfred och Carro och Elea för en dag i våra hemmahoods. Här skriver Sandra om vår dag. På bilden nedan är vi på WongKee och äter lunch, och det var verkligen kärlek i luften där. Stella och Alfred var entusiastiska värre över att sitta bredvid varandra och äta, och Stella som aldrig får i sig mer än drygt en halv burk mat slukade en hel burk utan att ens reflektera över vad hon gjorde. Sedan följde hon upp det med att försöka mata Alfred med sin sked eller helt sonika stoppa in sina fingrar i hans mun. Alfred svarade med små glädjetjut. Likaså är de båda pratiga värre, så det var hela konversationer de försökte sig på. Sötnosarna! Hm... lika tjattriga som morsorna, möjligen. ;-)
Sötaste Elea tittade storögt på och lät sig väl underhållas.

MMS

Vi hann med massor - långpromenad runt Årstaviken, lunch, lek på Öppna Förskolan och ett besök på ett Babycafé i vårt grannhus, som Svenska Kyrkan nyligen öppnat. Supertrevligt där också - litet och mysigt med billigt fika, en del leksaker, trevlig personal och skön stämning. DIt kommer vi tillbaka! Och detta förhoppningsvis med lika trevligt sällskap som idag. :-)

Härliga sovmorgnar

4 dagar i rad - då kan man nästan tro att vi har en ny rutin, va? Förut vaknade Stella oftast mellan 07.30-08. Denna vecka har hon inte vaknat före halv 9 en enda dag. Igår som hon till och med till 9, och idag till kvart i. Jag är mycket glad och tacksam för detta, och känner mig mer utvilad än på väldigt, väldigt länge.

Hon vaknar till mellan 05-07 och vill ha mat, så då får hon det. Oftast amning, ibland kompletterat med en flaska välling som hon själv ligger och håller i. När hon ätit så lägger jag ner henne och hon somnar om helt själv. Så då är den där vakna kvarten inte så jobbig.

Hon somnar runt halv 8-8 på kvällen.

Jag håller tummarna för att detta håller i sig, och att det inte blir annorlunda just bara för att jag nu vågat säga högt att jag tror och hoppas på denna nya rutin - vars enda baksida är att vi blir sena till frukosten, för vi måste ju hinna få vårt morgongos i sängen också innan det är dags att gå upp. :-)

Säger man A får man säga B

Oj, vad nyfikna många blev apropå mitt inlägg häromdagen! För mig var det så givet att när vi båda börjar jobba så är det allra viktigaste att vi lyckas få en (bra) dagisplats åt Stella. Detta antagande kanske säger lite om den bubbla-liknande tillvaro man lever i som föräldraledig. ;-)
Jag ber om ursäkt för detta! Men äh, jag säger väl B på en gång då. Som alltså inte var spännande.

Häromdagen gick vi förbi ett nytt hus nere vid oss. Vi har tidigare inte kunnat gå förbi det, då vägen varit avspärrad pga bygget. Nu hade de öppnat vägen. Vi tittade in genom ett av fönstrena och sa "Hm. Det där ser ju ut som ett blivande dagis". "Ja, vart skulle det annars kunna vara handfat i knähöjd och fönster in på toaletten". Så jag gick hem och loggade in på Stockholm stads webbtjänst för dagisansökan. Då hade dagiset blivit bokbart, dvs möjligt att ställa sig i kö till, två dagar tidigare. Det fanns inte ett enda registrerat barn i kö ännu, som syntes på webbsidan. Så jag gjorde en snabb anmälan till detta dagis på förstaval, och vi lär hamna väldigt, väldigt långt upp i kölistan. Nästan så jag tippar på först.... Skulle så vara fallet (vilket jag inte vågar tro/hoppas) så är ju sannolikheten att vi kommer in inte allt för långt efter nyår relativit hög (vilket jag inte heller vågar tro/hoppas).

Fast jag vågar inte ta ut något. Dessutom är inte ansökan behandlad av handläggare än, och det kan ju vara så för fler och att jag tar ut detta med en riktigt bra köplats lite i förskott. Men det känns iallafall bättre än som i nuläget, då vi ligger på plats 25 som bäst, och 130 som sämst, på de 5 dagis vi rangordnat.

Men iallafall. Det var B. Och nej, dagiset ligger inte i New York, utan här på Kajen. ;-)

Funktionskläder i duggregnet

Man kan ju inte tro att man kan/bör/ska undvika uteaktivitter bara för att vädret är lite sämre. Nänä. Så funkar det inte med småbarn, har jag hört. Så det är ju tur att jag har en förkärlek för funktionskläder. Någorlunda iallafall. :-)



Stellis har blå överdragsbyxor från Polarn och Pyret, som hon fått låna av snälla kusinerna. Jacka HM, mössa Kappahl. Mössan - som jag först såg på Irma och bara behövde köpa likadan - får verkligen mycket uppmärksamhet och komplimanger. Annie 3 år tyckte att "Stella hade en jätterolig mössa". Unga killen i receptionen på SATS tyckte den var glad. Och den äldre herren på bussen tyckte mössan var fin. Tilltalar alla åldrar och kön kan man säga. :-)


För egen del blir jag glad när jag får ta på mina gummistövlar som jag köpte i NY det första jag gjorde, då det var spöregn när vi landade där i mars förra året... Fast det förstås. Efter två duggregnsdagar vore det skönt med lite sol och värme igen.

Lite skönt med regn...

Jamen faktiskt! Härligt väder i all ära, men en dag med lite sämre väder gör faktiskt ingenting tycker jag. Då kan man mysa runt i lite lagom tempo.
Dessutom kanske det lindrar pollenallergin lite. Har känt av lövsprickningen de senaste dagarna. Undrar förresten om bebisar kan vara pollenallergiska? Stella har kliat sig i ögonen, nyst och snorat samma dagar som jag, och jag tycker inte riktigt det känns som att hon är förkyld. Kan såna småttingar vara pollenallergiska?

Idag myser vi runt som sagt, och snart blir det en promenad till Hornstull för CorePuls-pass på SATS. Hoppas att Stella trivs lika bra på barnpassningen idag som hon gjort tidigare - det var bra länge sedan jag lämnade in henne där nu, så man vet ju aldrig.

Åter till det normala

Ofta när man åker iväg så blir det lite upp och ner med rutinerna, och själv är jag alltid lite orolig när jag kommer tillbaka hem att de ska hålla i sig. I helgen till exempel, så har Stella varit otroligt svårsövd. Hon som i princip bara brukar läggas ned och då somna inom några minuter. Detta brukar vara runt halv 8. I helgen har hon somnat strax före halv tio både fredag och lördag, och sedan vaknat en bra bit före 7 - hemma sover hon till runt 8.

Men det gick bra när vi kom hem. Stella somnade lätt igår före klockan 8, sov utan ett pip fram till klockan 05 då hon fick lite mat, somnade om och sa sedan inte ett knyst förrän 08.30. Härligt, både för henne och för mig! Hoppas hon är tillbaka i 12-timmarsnätter igen nu.

För övrigt så är hennes rumpa väldigt mycket bättre. Skönt att det gick över så snabbt!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0