Somna med välling
Flera av mina vänner har förespråkat "somna med välling". Dvs, att lägga barnet med kvällens sista välling. Jag har varit lite, eller ja väldigt, anti... Framför allt då vi länge kämpade med att lära Stella av vid att somna med hjälp av mat (dvs amma), och hon lärt sig somna själv, så det kändes som ett direkt steg bakåt. Tänderna har varit ett annat argument - för när välling äts tills det är dags att somna kan man ju inte borsta tänderna efter den sista maten. Likaså har jag varit rädd att hon ska behöva välling för att kunna somna om om hon vaknar på natten.
Men.
När Stella (åter) började äta välling på kvällen, så satt hon länge i vårt knä och mys-åt. En underbar stund! Fast ofta kunde hon sitta i vårt knä i en halvtimme men bara få i sig 25 ml på den tiden. Väldigt sällan mer än 150 ml. Så en kväll för ett par veckor sedan när jag var borta och inte kunde argumentera så gjorde H som vanligt - dvs gav henne välling i knät, och borstade sedan tänderna på henne. Men eftersom hon bara fått i sig 25 ml välling gav han henne flaskan när hon lagt sig och gick ut ur rummet. Några få minuter senare kikade han in, och såg en sovande Stellis och en flaska som var tömd på resterande 175 ml. Dagarna efter upprepade sig detta. Vi kunde konstatera att Stella mysäter hos oss och inte får i sig så mycket mat alls, och drar i sig en sista, betydligt rejälare slurk under kort tid på egen hand och somnar gott, mätt och trygg.
Dessutom finns en direkt koppling mellan mer välling = mer mättnad = sover längre utan uppvak. Och är Stella mätt så slår hon helt enkelt bort flaskan och gosar in sig i snuttis och somnar iallafall. Så maten in i sömnen är inget måste, likväl som hon själv somnar om på natten om hon vaknar till.
Så.
Än en gång har en av mina övertygelser i teorin fått ryka till fördel för en mycket väl fungerande metod i praktiken. Stella somnar numera varje kväll med sin välling. Tänderna borstas mellan mysa-i-knät-ätandet och läggdags, och jag hoppas att detta räcker.
Stella vaknar någon gång mellan 05 och 07.30 och vill ha välling (eller amma), och det är inget problem tycker jag. Den tiden kan räknas som morgon för så små har jag också hört. Så eftersom hon då äter och somnar om flera timmar till är det inget som stör. Jag är helt övertygad om att hon kommer att växa ifrån omsomnings-vällingen på morgonkanten tids nog - eller när vi bestämmer att det får vara "nog". Något positivt med denna är dock att hon vaknar skönt några timmar senare - numera runt halv 9, och att det då inte alls är bråttom med frukost. Vi gosar lääääänge och äter grötfrukost först någon gång mellan 9 och halv 10.
Detta funkar alltså bra i praktiken, och jag skäms knappt över att erkänna vår gräddfil till nattsömn. Så enkelt så! Välling-halleluja! :-)
Åh, jag saknar den där tiden när han faktiskt somnade med vällingen...fram till någon månad sen. Nu ska det upp och hoppa direkt efter :-) Njut så länge det varar, det är ju världens mest effektiva nattning när det väl funkar.
Sitter och småler och känner igen resonemangen... är det bra/inte bra med vällingen och hur gör man egentligen med tänderna. Nora säger numbera "boste" efter att flaskan är slut och mumsar lite lätt i sig tandkrämen. Välling... ett fantastiskt nordiskt påfund.
Vi ses på onsdag!
Jag var också lite skeptisk till att ge välling vid läggdags till Alfons, men det blev tvunget när han fick tänder i överkäken. Tyvärr måste han ha välling numer vid läggdags och våra nattrutiner har rubbats. Han somnar antingen till vällingen eller måste vaggas eller buffas på. Han vägrar somna själv som han gjorde innan. Men vi ska försöka se till att han inte somnar till den utan borstar tänderna efteråt och sedan läsa nattsaga som vi gjorde förrut.
