En kraschlandning i vardagen
Jag vaknade idag på härligaste tänkbara sätt vid kvart i 8, dvs av en underbar babababaande dotter, och lika härligt var det spendera första halvtimmen intensivt gosandes i sängen.
Fast lite trött var jag, efter problem att sova inatt. Lite konstigt och väldigt illa efter de sammalagda 8 timmarna de senaste två nätterna... Dessutom vaknade jag med halsonda från hell.
Sen gick förmiddagen med en närhetstörstande dotter, som inte köpte mycket annat än att klättra i mitt knä, eller stå mot bord och saker och därmed behöva ha mig sittandes bakom hela tiden. Det tog mig 2 timmar innan jag lyckats få i mig en kopp te...
Sen följde förmiddagen med en hel del gnäll och en massa mat-trugande. Kladd i kubik, testande av gränser - dvs extra kladd och gnagande på elkontakter. Disk och plock. Fix och trix. Och mer gnäll. Mindre glamouröst med andra ord! Med konstant halsont och en kropp inte helt på topp så kändes det verkligen som en kraschlandning i vardagen.
Efter lunchen lyckades jag iallafall skrapa ihop tillräckligt med energi för att göra iordning oss båda, och rulla ut i solskenet. Köpte en latte på på ett fik och rullade till Trekanten, där vi lekte en stund i fruktparken. Sen satt vi länge i gräset, Stella kröp lite, vi gosade, och tittade på de otroligt spännande kråkorna. :-)
Stella åt en full portion gröt och en massa frukt helt utan kladd, och ammade lite på det. Vi myste och gosade tillsammans i gräset. Sedan tog vi en kort promenad varpå Stella somnade, vilket hon fortfarande nu - en timme senare - gör på balkongen.
Åh underbara vardag!
Fast... ont i halsen har jag, och onda aningar om att det är värre än förkylningsont. Jag gurglar med saltvatten och hoppas på det bästa!
Vad är det med detta saltvattensgurglande!!! Min mamma är helt besatt av det när hon har känningar i halsen. Jag förstår bara inte hur det fungerar?? Själv får jag kväljningar när jag försöker... Hoppas det går åt rätt håll, annars är det bara att gurgla mer ;) Skämt och sido. Krya på dig!
Jag håller mig hemma med en väldigt snorig och hostig liten tjej.. Började i lördags så det borde gå över snart hoppas jag.
Kram!
Åh nej vilken dag! Tur att ni fick en mysig stund i parken iaf. Jag håller tummarna för att halsontet försvinner inom kort, snart bara måste vi ju träffas helt enkelt. Stor kryapådigkram!
