Trött, tröttare, tröttast...
Har länge sagt att jag inte känner mig sådär trött som man kan tro att en småbarnsförälder är. Förrän nu. Nu sover ju Stella äntligen bra och långa nätter - men istället är det jag själv som har svårt att komma till ro.
Även om jag lägger mig i tid har jag svårt att somna, så jag ligger ofta vaken till långt in på småtimmarna - och somnar lagom tills det är dags för första matomgången.
Efter två intensiva helger i rad - förra helgen med sena kompismiddagar både fredag och lördag - och nu två dagar med mina hemmakompisar på besök - börjar nu sömnbristen ta ut sin rätt.
Så, efter att nu ha legat med öronproppar i och med Stella hos sin pappa i annat rum för att sova, så kan jag konstatera att jag är sämst att sova! Inte en ynka minut har jag fått ihop under den här timmen trots dessa fantastiska förutsättningar.
Oh well. Jag går nog upp och poppar lite popcorn och umgås med mina vänner istället.
Haha.. jag är exakt likadan! Men på sista tiden har det nog varit att jag har lite ont i huvudet (spänningshuvudvärk från de förbaskade visdomständerna) så tar jag en Alvedon så somnar jag. Problemet är väl bara att det tar mig ett par timmars envist kämpande innan jag tillslut kommer på att jag nog har lite ont, är så van så jag har glömt bort liksom.
Fast när Elis var putteliten var det mest tankarna som snurrade i huvudet, det där klassiska. "Nu kommer han att vakna om en timme" och "Oj, nu hostade han nog lite, vaknade han nu??". Dumma, dumma, dumma mammahjärna :D
Hoppas du hittar ett sovknep.. för mig brukar det funka att göra något annat ett tag. Typ gå på toa och dricka vatten, läsa en bok eller nåt.. men det har du väl redan testat kan jag tänka mig.
Ja, jag hör varje litet ljud från Stella, där pappan sover skönt vidare. Det måste vara nåt inbyggt i mammakroppen. Säkert välbehövligt men lite jobbigt också.
Ja, jag får kämpa vidare. Lite skvaller så man stänger av hela hjärnan innan läggdags brukar ju funka hyfsat iaf. :-)
